Svensk ordbok 2009, webbversion
åka fas
´
t
verb
åkte åkt
,
pres.
åker
åk·er
●
(råka) bli fasttagen
för visst brott etc.
vard.
Noll
hon åkte fast för rattfylleri
åka fast (för ngt)
sedan 1916
Subst.:
vbid1-399202
faståkande
,
vbid2-399202
faståkning